| Grundämne | Kol |
| Kemisk symbol | C |
| Atomnummer | 6 |
| Landskap | Ångermanland |
Kol ingår i allt levande och kan bilda en mycket stor mängd kemiska föreningar.
Varför Ångermanland?
De stora skogarna och massaindustrin kring Domsjö knyter an till kol, som ingår i trä och annat organiskt material.
Egenskaper och användning
Diamant och grafit består båda av kol, men atomerna är ordnade på olika sätt. Därför är deras egenskaper mycket olika. Kolets föreningar är grunden för organisk kemi.
Ångermanland, Kol - C
Organisk-kemisk industri i Domsjö, massa och pappersindustri.
Kolets kemi = organisk kemi
Kol intar en central ställning bland alla grundämnen. Det ingår i all levande materia och är en förutsättning för liv. Kolatomens förmåga att knyta starka kemiska bindningar med andra kolatomer och med andra grundämnen är förutsättningen för bildningen av miljontals föreningar med olika egenskaper. Variationsrikedomen är i stort sätt obegränsad, vilket bl a framgår av den rikedom av substanser som förekommer i naturen. Kolföreningarnas kemi utgör ett omfattande vetenskapsområde som benämns organisk kemi.
Sprött som grafit eller hårt som diamant
Grundämnet kol finns i stora mängder som stenkol, men också som grafit. En speciellt värdefull form av kol är diamant. Diamantens hårdhet beror på dess kompakta struktur. Diamant är det hårdaste material som man kan finna i naturen.
I samband med att man studerade förekomsten av olika ämnen i rymden upptäcktes 1985 en helt ny form av kol. Det är en form med 60 kolatomer ordnade i en klotformad struktur. Strukturen påminner om en fotboll i atomär skala. Denna form av kol benämns fulleren. Senare har kemister i laboratoriet lyckats framställa fulleren och en mängd liknande föreningar, bl a långa rörformade strukturer med intressanta egenskaper. Föreningarna kan komma att få stor betydelse inom materialtekniken.
Ångermanland har kol bundet i skogen
Stora mängder kol finns bundet till syre i form av koldioxid och karbonater. Koldioxiden binds av växter med solljusets hjälp och bildar energirika organiska föreningar som används för att bygga upp växterna. Vi kallar denna process fotosyntes. Vid nedbrytning av växterna frigörs koldioxid till luften. Den frigjorda koldioxiden kan tas upp av nya växter och kolet deltar på det viset i ett kretslopp i naturen.
Ångermanlands anknytning till grundämnet kol är förknippat med dess omfattande skogslandskap, som binder koldioxid och ger energirik ved som används eller förädlas till sågade trävaror, massa och papper samt andra produkter. Landskapet har gamla anor till organisk-kemisk industri genom de fabriksanläggningar som på 1940-talet byggdes upp i Domsjö. Här tillverkades under krigsåren en mängd nödvändiga kemikalier och produkter utgående från skogsråvaror.
Kol ingår i bränsle
De växter som bildas av den ständigt pågående fotosyntesen kan vi förbränna för att tillgodose en del av vårt energibehov. Vid förbränningen frigörs koldioxid precis som vid nedbrytningen. Även de fossila kolkällor (kol, olja och naturgas) som vi idag är så beroende av för vår energiförsörjning har kommit till genom fotosyntes men för miljontals år tillbaka i tiden. Vid förbränning av dessa bränslen bildas också koldioxid, skillnaden är att då frigörs kol som varit borta från kretsloppet mycket länge. Vi får alltså ett extra tillskott av koldioxid till atmosfären. Ökningen av koldioxiden bidrar till global uppvärmning, den så kallade förstärkta växthuseffekten. Detta kan leda till problem i framtiden t ex med översvämningar. Ett annat problem är att källorna till de fossila bränslena ändliga. Vi behöver därför nya metoder för att generera energi. Forskning och utveckling pågår med syfte att på konstgjord väg utnyttja fotosyntesen.
Byggsats till många molekyler
Kemisterna har lärt sig att utgående från enkla lättillgängliga kolföreningar bygga ihop, syntetisera, nya föreningar med nya önskade egenskaper. Läkemedelsindustrin använder till exempel kolföreningar för att skapa nya mediciner.