| Grundämne | Jod |
| Kemisk symbol | I |
| Atomnummer | 53 |
| Landskap | Öland |
Jod hör till halogenerna och finns bland annat i havsmiljöer och tång.
Varför Öland?
Tång längs öns kuster innehåller ämnet och har också använts som gödsel på åkrarna.
Egenskaper och användning
Grundämnet kan bilda violett ånga. Jod ingår också i sköldkörtelns hormoner, vilket gör det till ett viktigt spårämne.
Öland, Jod - I
Tång som gödning för trädgårdsland.
Förekomst
När man vandrar längs Ölands tångbelagda stränder tänker man kanske inte i första hand på att tången innehåller grundämnet jod som är nödvändigt för våra sköldkörtelhormoner. Utan jod får vi bristsjukdomen struma, en förstoring av sköldkörteln, och folk som bor nära havet har under alla år varit förskonade från denna sjukdom. Men man kan också få struma av för mycket jod. Jod kan utvinnas ur tångaska, kelp eller varek. När askan urlakas med vatten och därefter lämnas att avdunstas så faller det ut kristaller, bl a glaubersalt och soda. Numer utvinns jod företrädesvis ur saltlösningar vid oljefyndigheter och saltavlagringar. En annan viktig källa för jod har varit salpetergruvorna i Chile.
Upptäckt
Jod isolerades 1811 av Bernard Courtois från tångaska efter behandling med svavelsyra. Det namngavs av J. L. Gay Lussac 1813 och namnet kommer från det grekiska ordet ioeides som betyder violblå. Jod är fast vid rumstemperatur och bildar gråsvarta kristaller. Dessa övergår vid uppvärmning direkt till en violett gas, (sublimering).
Biologiskt viktigt
En viktig användning av jod är som kosttillskott i bordssalt (jodsalt) där kaliumjodid tillsätts i små mängder. Kaliumjodid användes som botemedel mot struma så tidigt som 1819. Sköldkörteln producerar bl a det jodinnehållande hormonet thyroxin som är ett metabolism- regulerande hormon. Utan jod kan inte sköldkörteln producera hormonet och personerna får störningar i kroppens ämnesomsättning. Vår kropp innehåller upp till 20 mg jod och det mesta finns lagrat i sköldkörteln. Jod som grundämne är giftigt.
Jod i profylaktiskt syfte
Vid uranklyvning bildas den radioaktiva jodisotopen jod 131 bland fissionsprodukterna. Den har en halveringstid på 8 dagar. Vid en kärnkraftsolycka kan det i värsta fall medföra utsläpp av radioaktiv jod. Skulle man andas in radioaktiv jod kommer den att koncentreras i sköldkörteln. Detta ger en ökad risk att få sköldkörtelcancer. För att förhindra att den radioaktiva isotopen anrikas i sköldkörteln tar man ett extra tillskott av kaliumjodid via jodtabletter. Joden i jodtabletterna tränger då ut den radioaktiva isotopen från sköldkörteln.
Jod används också som desinfektionsmedel vid sårvård . Tidigare hade man "jodsprit", (5% jod i sprit) och numer används jodopax (PVP-jod). Andra användningar av jod är i halogenlampor.